-
1 tala
tala [˅tɑːla] sprechen, reden;tala förstånd ein vernünftiges Wort reden;tala sanning die Wahrheit sagen;tala för ngn für jdn sprechen;tala för sig själv vor sich hin sprechen; für sich sprechen;tala 'in ngt på band etwas auf Band sprechen;tala med ngn mit jdm sprechen;låta tala med sig mit sich reden lassen;inte att tala om nicht der Rede wert;för att inte tala om ganz zu schweigen von, geschweige denn;komma att tala om ngt auf etwas (Akk) zu sprechen kommen;tala illa om ngn schlecht von jdm sprechen, jdm etwas anhängen;låta tala om sig von sich reden lassen;höra talas om ngt von etwas (sprechen) hören;tala 'ut med ngn sich mit jdm aussprechen;tala 'ut seine Meinung frei äußern; ausreden, zu Ende sprechen; deutlich sprechen -
2 tåla
tåla [˅toːla] (-de) dulden; (v)ertragen; aushalten, leiden;jag kan inte tåla honom ich kann ihn nicht leiden;tåla en jämförelse einen Vergleich aushalten;inte tåla vin keinen Wein vertragen;inte tåla sjön (leicht) seekrank werden;tyget tål tvättning der Stoff verträgt das Waschen;tåla skämt Spaß verstehen;det tål att tänka på das ist der Überlegung wert -
3 bruten
bruten [˅brʉːtən] gebrochen;tala bruten tyska gebrochen Deutsch sprechen;brutet tak Mansardendach n -
4 flytande
hålla sig flytande fig sich über Wasser halten;i flytande form verflüssigt;tala flytande fließend sprechen -
5 förnuft
förnuft [fœ'ɳөft] (-et) Vernunft f;sunt förnuft gesunder Menschenverstand;ha sitt förnuft i behåll bei Vernunft sein;ta sitt förnuft till fånga Vernunft annehmen;tala förnuft med ngn vernünftig mit jdm reden -
6 förstånd
förstånd [fœ'ʂtɔnd] (-et) Verstand m;vara ifrån förståndet von ( oder nicht bei) Sinnen sein;tala förstånd med ngn mit jdm ernsthaft reden -
7 grötig
grötig breiig;tala med grötig röst undeutlich sprechen -
8 hjärta
hjärta [˅jæʈa] (-t; -n) Herz n;han har hjärtat i halsgropen das Herz schlägt ihm bis zum Hals;inte ha hjärta att es nicht übers Herz bringen (können) zu;ha ngt på hjärtat etwas auf dem Herzen haben;ligga ngn om hjärtat jdm am Herzen liegen;tala fritt ur hjärtat frisch von der Leber weg reden;hjärtans gärna herzlich ( oder von Herzen) gern;hjärtans god herzensgut;av hjärtans grund aus ganzem Herzen;kära hjärtan(d)es! du liebe Güte ( oder Zeit)! -
9 ingenting
ingenting nichts;ingenting annat nichts anderes;ingenting nytt nichts Neues;det går som ingenting es geht wie geschmiert;få för ingenting umsonst bekommen;ingenting att tala om nicht der Rede wert -
10 komma
komma1 [˅kɔma] (-t; -n) Komma n1. v/i kommenkomma gående gegangen kommen;jag kommer att tänka på es fällt mir ein;komma att tala om ngt auf etwas (Akk) zu sprechen kommen;kom 'an! (komm) heran!;komma 'an på ngt auf etwas (Akk) ankommen;komma 'bort abhanden kommen, verloren gehen;komma 'efter nachkommen; zurückbleiben;komma e'mellan dazwischenkommen;komma 'fram hervorkommen, herauskommen; zum Vorschein kommen; sich herausstellen; vorwärtskommen, weiterkommen; durchkommen; herankommen; ankommen, ans Ziel gelangen;komma 'fram med (vor)bringen;komma 'fram till herankommen zu; fig zugehen;komma 'för ngn fig jdm in den Sinn kommen;komma förbi vorüberkommen an (Dat);komma 'före vorkommen; vorauskommen, früher kommen;komma i'från loskommen, abkommen, davonkommen (von);komma i'från varandra auseinander kommen; fig sich auseinander leben;komma i'gen zurückkommen, wiederkommen;komma i'genom durchkommen;komma i'hop sig aneinander geraten;kom in! herein!;komma 'in på ett ämne auf ein Thema zu sprechen kommen;komma 'loss loskommen, sich befreien;komma 'med mitkommen, mitmachen;komma (vida) om'kring (weit) herumkommen;komma 'på ngn med en lögn jdn bei einer Lüge ertappen;komma 'till hinzukommen; auf die Welt kommen; zustande kommen;komma till'baka zurückkommen;komma till'sammans zusammenkommen;komma 'undan davonkommen; abschneiden;komma 'upp (her)aufkommen;komma 'upp i en hastighet av 100 km eine Geschwindigkeit von 100 km erreichen;komma 'upp med heraufbringen;komma 'ut auskommen; herauskommen, erscheinen (auch fig); bekannt werden, sich herumsprechen; sich outen;komma 'ut bland folk unter die Leute kommen;komma på ett ut auf eins hinauskommen, herauskommen;komma 'vid berühren;komma 'åt ankommen, beikommen, hinreichen;komma 'åt ngn jdm beikommen;jag gör det så fort jag kommer 'åt ich tue es, so oft ich dazu komme;komma sig 'för (med) es über sich bringen, sich bequemen (zu);komma sig 'för med ngt zu etwas kommen;komma sig 'upp emporkommen, es zu etwas bringen -
11 låta
låta1 [˅loːta] klingen, lauten;det låter vackert das klingt schön;det låter, som om es klingt (so), als oblåta bli (unter)lassen, bleiben lassen;låta ngn få komma in jdn hereinlassen;låta ngn få sin vilja fram jdm seinen Willen lassen;låta ngn förstå ngt jdm etwas zu verstehen geben;låta bli att röka das Rauchen (sein) lassen;låta vara osagt dahingestellt sein lassen;inte kunna låta bli nicht umhin können;låta tala om sig von sich reden machen;låta sig ertappas sich erwischen lassen;det låter höra sig das lässt sich hören -
12 oförberett
-
13 om
om [ɔm]1. Konj wenn, falls; ob;om också wenn auch;om än wenngleich, obgleich;(även) om så vore! wenn auch!;som om als wenn, als ob;om möjligt wenn möglich, womöglich;många om och men viele Wenn und Aber;efter många om och men nach vielem Hin und Herfalla ngn om halsen jdm um den Hals fallen;vara våt om fötterna (kall om händerna) nasse Füße (kalte Hände) haben;öster om Berlin östlich von Berlin;om nätterna nachts;en gång om dagen einmal täglich;om en månad in einem Monat;i dag om en vecka heute in acht Tagen ( oder einer Woche);berätta om ngt von etwas erzählen;handla om ngt von etwas handeln;tala om ngt von etwas sprechen3. Adv räumlich: um; zeitlich: wieder, noch einmal;vänster om! linksum!;göra om (etwas) noch einmal tun;om igen noch einmal, nochmals;om och om igen immer wieder;många gånger om viele Male (hintereinander);hela året om das ganze Jahr hindurch -
14 osanning
-
15 pina
pina [˅piːna]1. (-n; -or) Pein f, Qual f;för död och pina inte tåla umg auf den Tod nicht ausstehen können2. quälen; peinigen, martern, foltern;pina livet ur ngn fig jdn zu Tode quälen;pina i sig ngt etwas hinunterwürgen -
16 punkt
öm punkt wunder Punkt;på denna punkt an ( fig in) diesem Punkt(e);sätta punkt auch fig einen Punkt machen;tala till punkt ausreden;till punkt och pricka (haar)genau, aufs Haar -
17 reson
ta reson Vernunft annehmen;tala reson med ngn jdm Vernunft predigen, jdn zur Vernunft bringen;utan rim och reson ohne Sinn und Verstand -
18 sjö
gå i sjön ins Wasser gehen;gå till sjöss zur See gehen; in See gehen ( oder stechen);till lands och sjöss zu Wasser und zu Lande;tåla sjön seefest sein -
19 skägg
skägg [ʃɛɡ] (-et; -) Bart m;mumla ngt i skägget etwas in den Bart brumme(l)n ( oder murmeln);tala ur skägget deutlich sprechen -
20 svenska
svenska (-n; -or) Schwedin f; Schwedisch n;på svenska auf Schwedisch;tala svenska Schwedisch sprechen;översätta från svenska till tyska aus dem Schwedischen ins Deutsche übersetzen;vad heter det på svenska? Wie heißt das auf Schwedisch?
- 1
- 2
См. также в других словарях:
tala — tala … Dictionnaire des rimes
tala — [ tala ] adj. et n. • 1883; p. ê. abrév. iron. de talapoin « moine, prêtre »; on a proposé aussi (ceux qui von)t à la (messe) ♦ Arg. École normale supérieure Catholique militant(e). ● tala nom masculin Unité monétaire principale des Samoa. ● tala … Encyclopédie Universelle
Tala — may refer to:* Samoan tala, the montary unit of Samoa * Tala (comics), a DC Comics supervillainess of the Phantom Stranger * Tala (goddess), the goddess of stars in Tagalog mythology * Tala (music), a rhythmic pattern in Carnatic or Hindustani… … Wikipedia
Tala — puede referirse a: Tala, libro de la escritora chilena y Premio Nobel de Literatura Gabriela Mistral. Tala, la unidad monetaria de Samoa Occidental. Celtis tala, árbol originario de Sudamérica. Tala de árboles, deforestación. Departamento Tala,… … Wikipedia Español
tala — TÁLA interj. (se foloseşte pentru a reda vorbirea lungă, domoală). /Onomat. Trimis de siveco, 22.08.2004. Sursa: NODEX tála interj. – Încet! (se zice despre mers sau despre extenuări făcute în grabă şi prolix). – var. tala tala. Creaţie… … Dicționar Român
Tala — (Tyalgum,Австралия) Категория отеля … Каталог отелей
tală — TÁLĂ, tale, s.f. (reg.) Adunătură gălăgioasă de oameni; ceată, mulţime. ♦ Gălăgie, larmă. ♢ expr. A sta de tală = a sta la taifas. ♦ (Adverbial; adesea repetat, în forma tala) Încet încet, haide hai. – et. nec. Trimis de LauraGellner, 23.06.2004 … Dicționar Român
tala — sustantivo femenino 1. Acción y resultado de talar: la tala de un bosque, la tala de un campo en la guerra. 2. Uso/registro: restringido. Origen: Chile. Acción de pacer los ganados la hierba … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
tala — tala1 [tä′lə] n. [< Sans tāla, lit., the slapping or clapping of hands together] any of the various repeating rhythmic patterns of stressed and unstressed units, played on a percussion instrument in the music of India tala2 [tä′lä΄] n. pl.… … English World dictionary
Tâla — [sanskritisch], das der indischen Musik zugrunde liegende rhythmische Konzept. Ein Tâla setzt sich aus mehreren oder vielen dreiteiligen rhythmischen Grundfiguren zusammen und kann bis zu über hundert Zeiteinheiten betragen, die sowohl Musiker… … Universal-Lexikon
tala — tála ž DEFINICIJA glazb. u indijskoj i pakistanskoj glazbi metrički ciklus s određenim brojem udaraca (od 3 do 128) koji se ponavljaju po istoj shemi kroz čitavu glazbenu izvedbu; izražava se pratećim bubnjevima ETIMOLOGIJA hind. tāl ← skr. tāla … Hrvatski jezični portal